Svängda, lurviga ben.

Den här skalbaggen generas minsann inte av hårväxt. Vi hittade den, lojt sörplandes nektar, i en trädgård hos en hästsportsmästare vi besökte i en by utanför Tbilisi. Hästmannen och hans tandläkarfru var byns patroner och hade ett makalöst hus som de hade designat själva. De hade sju badrum, pingisbord och ett lounge-rum som var utformat för att efterlikna ett tiomannatält, där man kunde ligga på madrasser och lojt sörpla nektar.

En praktfull bagge

Capnodis tenebrionis, en rättså maffig praktbagge, på slån. 

Nu är vi hemkomna till Sverige vi. Det är fantastiskt vad det surrar i buskarna här hemma. Det känns som att de georgiska insekterna höll lägre profil. Vet inte om det berodde på värmen, eller om det helt enkelt var mañana-attityd.

Vi kommer att lägga upp lite målningar såhär i efterhand också, håll utkik! Men framförallt kommer vi så småningom ha en utställning och trycka upp en liten bok med målningar i. Framåt hösten. Information om det dyker upp här senare.